Bernadotteska familjearkivet

Bernadotteska familjearkivet grundades av Oskar II år 1893. Han var en mycket arkivmedveten person som insåg att kungafamiljens papper behövde förvaltas under ordnade former.

• Arkivmaterialet var privatägt ända fram till 1959 när Stiftelsen Bernadotteska arkivet grundades av Gustaf VI Adolf och materialet överfördes till denna stiftelse. Arkivet är idag tätt knutet till Bernadottebiblioteket.
  

Bernadotteska arkivets kärna är personarkiven efter kungarna och drottningarna av ätten Bernadotte, från Karl XIV Johan och Desideria till och med Gustaf VI Adolf och drottning Louise, samt många av prinsarna och prinsessorna. Det rör sig alltså om dokument från perioden 1780–1973.

Materialet i dessa personarkiv är mångskiftande, och vad för sorts handlingar som överlevt beror i hög grad på de enskilda personernas intressen. Karl XIV Johan, Oskar II och Gustaf VI Adolf var intresserade av arkivfrågor och lät spara mycket material, medan exempelvis Karl XV och drottning Desideria inte hade några egentliga arkiv, utan dessa har satts samman betydligt senare. Bernadotteska arkivet omfattar inte bara personarkiv utan även exempelvis Bondetågsarkivet, förvaltningsarkiv för Karl XIV Johans egendomar runt om i Sverige, kungliga tjänstemannaarkiv, samlingar med tidningsklipp samt en svit med matsedlar från perioden 1873–1950.

Korrespondens från andra kungahus

Andra intressanta samlingar som inte direkt har med familjen Bernadotte att göra har också hamnat i arkivet på omvägar: bland annat finns delar av Napoleons korrespondens med kejsarinnan Marie-Louise här, liksom familjen Leuchtenbergs papper. Övriga europeiska kungahus är rikligt företrädda i det Bernadotteska arkivet, framför allt i form av personliga brev.

Genom decennierna har arkivet förlorat material via gallring och ibland på grund av ointresse. Ett av de mer berömda exemplen på gallring är att all inbördes korrespondens mellan Gustav V och drottning Victoria brändes vid hennes bortgång. Det är också tydligt att drottning Josefina rensade i Oskar I:s papper efter hans död 1859.

Bernadotteska arkivet används ofta för forskning. I och med arkivbildarnas position i samhället kan arkivet ge svar på frågor som inte bara rör de enskilda kungliga personerna utan också samhälleliga fenomen och historiska skeenden.