Textilier och mattor

Mercurius, detalj av vävd tapet. Tapeten finns att se i Västra gästvåningen på Kungl. Slottet. Den vävda tapeten ingår i en serie, av flera tapeter, förställande scener ur den grekiska mytologin. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungl. Hovstaterna

Rik färgprakt och utsökt hantverk kännetecknar de kungliga samlingarnas mattor och textilier. De är viktiga element i de kungliga interiörerna, med både praktiska och symboliska funktioner, och vårdas omsorgsfullt för kommande generationer.

Textilier och mattor

Textilierna spelar en viktig roll i de kungliga samlingarna.

  • I Gripsholms fatbur finns bolstervar och sänglinne, liksom bordsdukar av finaste linnedamast från 1600-talet. Detaljrikt draperade gardinuppsättningar från 1800-talet har bevarats från Rosersberg och här och var finns inredningstyger med kraftiga färgkontraster från 1970-talet.
1700-talstäcken med tryckta mönster i kraftiga färger finns bevarade i Gripsholms slotts fatbur.

1700-talstäcken med tryckta mönster i kraftiga färger finns bevarade i Gripsholms slotts fatbur. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Det textila materialet är också avgörande för inredningarna. Klädda väggfält i sammet eller med handmålade blomsterdekorationer på siden finns på flera slott. Soffor och stolar med sidenklädslar liksom vikskärmar med detaljerade broderier är andra exempel. Dessutom finns brukstextilier av ett mera vardagligt slag. Diskhanddukar, bordsdukar, gardiner, kuddar och täcken, använda genom århundradena, minner om livet på de kungliga slotten, då såväl som nu.

Textilier som uttryck för makt och dignitet har alltid varit en viktig del av funktionen. Dyrbara material, långa transportsträckor och tidskrävande hantverk gör att textilier värderats högt och vårdats väl. Betydelsen framgår bland annat av porträttmålningar där textilierna framhävs i såväl kläder som mattor, möbler och draperier.

Vävda tapeter från 1500-talet och framåt används och vårdas på de kungliga slotten. Här en bild från 1899.

Vävda tapeter från 1500-talet och framåt används och vårdas på de kungliga slotten. Här en bild från 1899. Foto ur Bernadottebibliotekets bildarkiv

Sömmerskors och textilkonservatorers arbete fortgår för att bevara de textila klenoderna.

Sömmerskors och textilkonservatorers arbete fortgår för att bevara de textila klenoderna. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Vävda tapeter, från Les Gobelins i Paris och andra kontinentala tillverkare, lever sitt långa liv i slottens interiörer. De har rullats ihop och transporterats mellan slotten. Ibland har de vikts, klippts och formats för att passa de aktuella väggarna. Sedan 1800-talet fortgår ett mödosamt konserveringsprojekt där bitar återfogas och trådar förstärks.

Även mattor fungerade som symboler. De har visat gränsen mellan de kungligas sfär och hovet eller gästerna. Tronstolsmattor, mattor i salar och salonger eller längs processionsstråk såväl inne som ute fyllde en sådan funktion. Många av de visuella traditionerna lever kvar än idag.

I synnerhet de franska Savonneriemattorna var dyrbara och de kom till slottet som statsgåvor till Lovisa Ulrika och Gustav III. I dag är den kungliga samlingen av Savonneriemattor den märkligaste utanför Frankrike. De har bevarats och vårdats så väl att de fortfarande är i bruk under enstaka större ceremonier.

Detalj av mittpartiet av en av de Savonneriemattor som skänktes till Gustav III år 1784.

Detalj av mittpartiet av en av de Savonneriemattor som skänktes till Gustav III år 1784. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Mattorna är alltjämt viktiga element i de kungliga interiörerna. I början av 1900-talet anskaffades moderna mattor från Märta Måås-Fjätterström och Agda Österberg till slottens privata våningar och i Carl XVI Gustafs Jubileumsrum från år 2001 på Kungl. Slottet ligger en flossamatta ritad av Nini Sandström.

Flossamatta av Nini Sandström.

Flossamatta av Nini Sandström. Foto: Alexis Daflos/Kungl.Hovstaterna

Mycket av influenserna till det svenska hovet har kommit från kontinenten, under långa tider främst från Frankrike. Tyger har ofta beställts från de stora sidenhusen i Lyon eller från Italien. Främjandet av inhemsk produktion har också varit viktig. Dessutom skapades textilier inom hovet. Såväl kungligheter som hovdamer har broderat och sytt. Vid Tullgarns slott grundade drottning Victoria en vävskola som fortsatte sin verksamhet in på 1900-talet. Eleverna undervisades främst i traditionella skånska mönster, men även bredrandiga gardintyger och förhängen med jugendinspirerade mönster tillhörde produktionen.

Såväl textilier som mattor bär med sig det kungliga kulturarvet. De vårdas, bevaras och används med omsorg för att finnas kvar även för kommande generationer.

Vid Prins Alexanders dop år 2016 på Drottningholms slott användes en av Savonneriemattorna i kapellet.

Vid Prins Alexanders dop år 2016 på Drottningholms slott användes en av Savonneriemattorna i kapellet. Foto: Sanna Argus Tirén/Kungl. Hovstaterna

Till toppen