Möbler

Detalj av Lovisa Ulrikas skrivbord, Georg Haupts mästerstycke från 1770. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Väl bevarade möbler från olika epoker sätter sin prägel på de kungliga slotten. Det är i denna traditionsrika miljö som H.M. Konungen och Kungl. Familjen genomför sina officiella uppgifter.

Kungliga möbler

Sveriges största samling av äldre möbler finns på de kungliga slotten. På Kungl. Slottet är möbler från många generationer en del av den traditionsrika miljö som omger H.M. Konungens officiella uppgifter. Lustslott som Gripsholm, Rosersberg, Rosendal och Gustav III:s paviljong på Haga är däremot i första hand kulturhistoriska besöksmål med äldre möbleringar som ofta är sällsynt välbevarade.

Slotten har alltid befunnit sig i blickfånget som föredömen, värdiga nationen. Här finns berömda höjdpunkter i möbelhistorien, sådana som drottning Kristinas silvertron, tillverkad inför kröningen 1650 och skrivbordet som Georg Haupt utförde 1769 på Adolf Fredriks beställning och då blev startskott för den gustavianska tidens konsthantverk. Tidens gång avspeglas i stilarnas växling och karaktär. Lika självklart som silvertronen passade i stormaktstidens Sverige, lika naturligt uttrycks 1900-talets civila samhällsideal i Carl Malmstens möbler för Stora vardagsrummet på Ulriksdal och Åke Axelssons inredning av Carl XVI Gustafs jubileumsrum på Kungl. Slottet.

Divanen i Gustav III:s paviljong på Haga. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Divanen i Gustav III:s paviljong på Haga. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Möbler har tillverkats för ceremoniella ändamål och praktiska behov. Längre tillbaka var tätt återkommande ceremonier ett sätt att göra kungamakten synlig och då bidrog möbleringen till att markera de närvarandes rang och roll i ceremonin. En kunglig audiensstol överglänste självfallet taburetterna där de som togs emot fick sitta, men det fanns fler och mer intrikata nivåer: Stolar med armstöd stod högre i kurs än sådana som bara hade rygg och de kunde i sin tur graderas genom att somliga var förgyllda och andra målade. Rummen var heller inte jämbördiga, utan omsorgsfullt ordnade för att åstadkomma en stegring i prakt och anspråk vartefter man kom längre in i den kungliga våningen.

Det stora flertalet möbler var dock avsedda för bostadsrum och inte för ceremonier. Hovet var ett samhälle i miniatyr. Långt fram i tiden bodde även hovfunktionärer och betjäning på slotten. Därför finns möbler alltifrån det mest exklusiva till det enkelt vardagliga. Flera lustslott som inte varit i löpande användning har autentiska möbleringar, som knappast har motsvarighet någon annanstans. På Gripsholm står till exempel prinsessan Sofia Albertinas sängkammare mer eller mindre orörd, så som man möblerade den 1782. Lika sällsynt är den kompletta utrustningen i slottets Kavaljersflygel. Där bodde det gustavianska hovets herrar och damer förvånansvärt enkelt, vägg i vägg med sitt eget tjänstefolk.

Kabinettsskåp från Antwerpen

Kabinettsskåp från Antwerpen

De bevarade, tidiga möblerna är ofta praktföremål som av den anledningen vårdats genom århundraden. Kabinettsskåpet från Antwerpen är fanerat med sköldpadd och ebenholts. Det stod 1695 på Karlberg, i den våning där drottning Ulrika Eleonora d. ä. bott. När Karlberg upphörde att vara kungligt slott flyttades skåpet, först till Uppsala slott och sedan vidare till Gripsholm, där det funnits sedan 1820-talet.

Kabinettsskåpet är placerat på Gripsholms slott.

Kabinettsskåpet är placerat på Gripsholms slott. Foto: Sven Nilsson/Kungl. Hovstaterna

Georg Haupt-skrivbord

Georg Haupt-skrivbord

Georg Haupt utnämndes till hovsnickare medan han fortfarande befann sig på studieresa utomlands. Internationellt var nyklassicismen på väg att slå igenom och kungaparet ville få tillgång till en möbelsnickare som behärskade de nya idealen. Skrivbordet var hans första stora uppdrag. Det var beställt av Adolf Fredrik och levererades några dagar före jul 1769. Antagligen var det kungens julklapp till sin maka, eftersom bordet har Lovisa Ulrikas ägarmärke.

Lovisa Ulrikas skrivbord går i dag att beskåda på Drottningholms slott.

Lovisa Ulrikas skrivbord går i dag att beskåda på Drottningholms slott. Foto: Pelle T Nilsson/SPA

Gustav III:s skrivbord, signerat av Georg Haupt. Skrivbordet står i Gustav III:s paradsängkammare, festvåningen på Kungl. Slottet.

Gustav III:s skrivbord, signerat av Georg Haupt. Skrivbordet står i Gustav III:s paradsängkammare, festvåningen på Kung. Slottet. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Stolar

Stolar

Fortfarande på 1700-talet var möbler och rum i de stora kungliga våningarna noggrant graderade för att avspegla rummens funktion. Stolen med den gröna klädseln tillhör en serie som tillverkades till inflyttningen på Kungl. Slottet 1754 och användes i slottets matsalar. Då var flertalet målade i gulockra och bara några få förgyllda. På lustslotten följde man samma principer, men på en blygsammare nivå. Ryggbrickstolen kommer också från en kunglig matsal, Kinesiska salen, på det mer anspråkslösa Strömsholm och den levererades 1774 av hovstolmakare Joseph Ruste.

Stolarna tillverkades till inflyttningen till Kungl. Slottet 1754. I dag står de i Lovisa Ulrikas matsal på Kungl. Slottet.

Stolarna tillverkades till inflyttningen till Kungl. Slottet 1754. I dag står de i Lovisa Ulrikas matsal på Kungl. Slottet. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Stolar på Strömsholms slott.

Stolar på Strömsholms slott. Foto: Dick Norberg /Kungl. Hovstaterna

Vardagsmöbler

Vardagsmöbler från 1700-talet

Uppvaktningens bostadsrum i Kavaljersflygeln på Gripsholm är sällsynt kompletta med ursprungliga vardagsmöbler från 1780-talets början.

Kavaljersflygeln på Gripsholms slott.

Kavaljersflygeln på Gripsholms slott. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Sèvres-skåp

Sèvres-skåp

Under 1800-talet blev de stora utställningarna ett skyltfönster för ny teknik och oöverträffade produkter. Skåpet med sina kinesiska folklivsscener är det största föremål som någonsin tillverkats på Sèvres, den statliga franska porslins-manufakturen. Det ställdes ut 1844, men priset gjorde skåpet osäljbart annat än som officiell fransk gåva till utlandet. Därför fanns det kvar i lager fram till 1861, då Napoleon III skänkte det till Karl XV. Numera har skåpet sin plats i Viktoriasalongen på Kungl. Slottet

Sèvresskåpet är en 1800-talsgåva från Frankrike till Sverige och kan i dag beses i Viktoriasalongen på Kungl. Slottet.

Sèvresskåpet är en 1800-talsgåva från Frankrike till Sverige och kan i dag beses i Viktoriasalongen på Kungl. Slottet. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Jubileumsinredningar

Jubileumsinredningar

Med anledning av H.M. Konungens 25 år på tronen 1998, bekostade regering, riksdag och Sveriges kommuner en helt modern inredning i Bernadottevåningen på Kungl. Slottet. Den formgavs av Åke Axelsson som också ritat de enskilda möblerna. Rummet används i dag i Kungaparets representation.

Carl XVI Gustafs jubileumsrum från 1990-talet används i den kungliga representationen. Rummet är också tillgängligt för de många turister som årligen besöker Kungl. Slottet.

Carl XVI Gustafs jubileumsrum från 1990-talet används i den kungliga representationen. Rummet är också tillgängligt för de många turister som årligen besöker Kungl. Slottet. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Upptäck mer

Till toppen