Glas och porslin

Servis från Rörstrand, formgiven av Karin Björkquist. Gåva från riksdag och regering vid H.M. Konungens 50-årsdag 1996. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Glas och porslin från flera generationer spelar en viktig roll i den kungliga representationen. I dukningen används framför allt samtida glas och porslin, som kompletteras med valda delar ur det äldre beståndet.

Glas och porslin

Det dukade bordets ceremonier har alltid varit en viktig del av hur furstliga hov manifesterat sin särart i förhållande till omgivningen. Föremålen har sin givna praktiska funktion men ska även förmedla nationens ställning och förhöja upplevelsen av måltiden. Idag består det kungliga dukade bordet av föremål i glas, porslin och silver. Denna ordning har stått sig sedan 1700-talet.

Det kungliga bordet knyter samman föremål och seder från olika epoker. Dukningen följer en traditionell och inarbetad form, där bara valet av porslin och glas skiftat de senaste hundra åren. Varje generation av kungliga personer har tillfört föremål till samlingarna. Mycket är beställt, annat har kommit som arv, eller varit gåvor vid jubileer och högtider. Den första servisen av äkta porslin, avsedd för kunglig spisning anlände 1734 som en gåva till drottning Ulrika Eleonora från August III av Polen och Sachsen.

Gustav III förvärvade flera nya serviser under det sena 1700-talet. Hans bröder hertig Karl och Fredrik Adolf införskaffade också stora serviser till sina respektive lustslott, Rosersberg och Tullgarn. Svenska tillverkare av senare datum, som Gustavsberg, Rörstrand, Kosta och Orrefors är också väl representerade i den kungliga taffelns förråd.

Karott och tallrikar med kung Fredrik I:s vapen  ur den servis som skänktes till drottning Ulrika Eleonora d y från August III av Polen och Sachsen år 1734. Servisen tillverkades vid manufakturen i Meissen och var sannolikt den första servisen av europeiskt porslin, avsedd för kunglig spisning.

Karott och tallrikar med kung Fredrik I:s vapen ur den servis som skänktes till drottning Ulrika Eleonora d y från August III av Polen och Sachsen år 1734. Servisen tillverkades vid manufakturen i Meissen och var sannolikt den första servisen av europeiskt porslin, avsedd för kunglig spisning. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Under 1700-talet tilldelades varje gäst ett eget glas. Den dominerande formen i Sverige blir spetsglaset på hög fot och det användes för måltidens samtliga drycker. Efterhand bryts standardformen för vinglaset upp i varierande storlekar anpassade till olika drycker. Detta kulminerar i det tidiga 1900-talets stora glasserviser med hela uppsättningar av skiftande typer av glas. Reijmyre glasbruk var dominerande leverantör till det svenska hovet när utvecklingen inleddes. Idag används främst den glasservis som överlämnades av riksdag och regering i samband med DD.MM. Konungen och Drottningens bröllop år 1976. Den är formgiven av Sigurd Persson och utförd vid Kosta glasbruk.

De äldre kungliga samlingarna av keramik och porslin består både av internationella praktnummer och de mer återhållsamma Rörstrandstillverkade flintgodsserviser som levererades till samtliga kungliga slott i början av 1800-talet. Föremål har använts, blivit omoderna och ibland sålts av. En del har senare återförvärvats och återfått förlorad glans. Oskar II samlade på både glas och porslin från 1700-talet. De föremål ur Gustav III:s Gripsholmsservis som idag finns utställda på Gripsholms slott utgörs av återköp under hans regeringstid.

Även om föremål från olika epoker kan vara i bruk samtidigt på det kungliga bordet har tyngdpunkten i användandet alltid legat på samtida produktion med valda delar ur det äldre beståndet som komplement. Denna röda tråd följer med genom historien fram till idag. Ett bra exempel är den servis som H.M. Konungen fick i gåva från riksdag och regering vid sin 50-årsdag år 1996. Den är formgiven av Karin Björquist och utförd på Rörstrand.

Glasservis från Kosta Glasbruk, formgiven av Sigurd Persson. Servisen var en gåva från riksdag och regering vid Deras Majestäters bröllop 1976 och används ofta vid den kungliga representationen.

Glasservis från Kosta Glasbruk, formgiven av Sigurd Persson. Servisen var en gåva från riksdag och regering vid Deras Majestäters bröllop 1976 och används ofta vid den kungliga representationen. Foto: TT

Glasservis från Kosta Glasbruk, formgiven av Sigurd Persson. Servisen var en gåva från riksdag och regering vid Deras Majestäters bröllop 1976 och används ofta vid den kungliga representationen.

Glasservis från Kosta Glasbruk, formgiven av Sigurd Persson. Servisen var en gåva från riksdag och regering vid Deras Majestäters bröllop 1976 och används ofta vid den kungliga representationen. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Terrin med fat ur Gustav III:s Gripsholmsservis, tillverkad i Kina 1775. Servisen var en gåva till kungen och överlämnades av Svenska Ostindiska Kompaniet året därpå. Ursprungligen bestod den av omkring 700 föremål. Under 1810-talet ansågs servisen som oanvändbar och kvarvarande delar såldes på auktion år 1819. Delar av servisen återförenades genom Oskar II:s försorg på 1890-talet.

Terrin med fat ur Gustav III:s Gripsholmsservis, tillverkad i Kina 1775. Servisen var en gåva till kungen och överlämnades av Svenska Ostindiska Kompaniet året därpå. Ursprungligen bestod den av omkring 700 föremål. Under 1810-talet ansågs servisen som oanvändbar och kvarvarande delar såldes på auktion år 1819. Delar av servisen återförenades genom Oskar II:s försorg på 1890-talet. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Terrin med fat ur den s.k. bleu céleste-servisen, tillverkad vid den kungliga franska manufakturen vid Sèvres 1770-71. Servisen var en del av den officiella gåva som dåvarande kronprins Gustav (III) mottog av Ludvig XV vid besöket i Paris 1771. Ursprungligen bestod servisen av 594 delar, varav 216 är bevarade. Sedan 1950-talet har servisen använts endast fyra gånger: vid drottning Elisabet II av Storbritanniens besök 1956, vid Kungaparets bröllopslunch 1976, vid det franska statsbesöket 2000 samt vid Kronprinsessparets bröllop 2010. Delar av servisen finns utställda i Vita havet på Kungl. Slottet.

Terrin med fat ur den s.k. bleu céleste-servisen, tillverkad vid den kungliga franska manufakturen vid Sèvres 1770-71. Servisen var en del av den officiella gåva som dåvarande kronprins Gustav (III) mottog av Ludvig XV vid besöket i Paris 1771. Ursprungligen bestod servisen av 594 delar, varav 216 är bevarade. Sedan 1950-talet har servisen använts endast fyra gånger: vid drottning Elisabet II av Storbritanniens besök 1956, vid Kungaparets bröllopslunch 1976, vid det franska statsbesöket 2000 samt vid Kronprinsessparets bröllop 2010. Delar av servisen finns utställda i Vita havet på Kungl. Slottet. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Vinglas på fot, utfört på Kungsholms Glasbruk i början av 1700-talet. På cuppans framsida finns Karl XII:s namnchiffer under kunglig krona och omgivet av palmkvistar, på motsatta sidan en strålande sol. Nästintill alla föremål från Kungsholms Glasbruk är idag drabbade av s.k. glassjuka, som resulterar i en mjölkaktig missfärgning. Likt delar av porslinsbeståndet, skingrades de äldre omoderna glasen i början av 1800-talet. Den nuvarande samlingen av Kungsholmsglas är resultatet av Oskar II:s samlargärning under 1800-talets slut.

Vinglas på fot, utfört på Kungsholms Glasbruk i början av 1700-talet. På cuppans framsida finns Karl XII:s namnchiffer under kunglig krona och omgivet av palmkvistar, på motsatta sidan en strålande sol. Nästintill alla föremål från Kungsholms Glasbruk är idag drabbade av s.k. glassjuka, som resulterar i en mjölkaktig missfärgning. Likt delar av porslinsbeståndet, skingrades de äldre omoderna glasen i början av 1800-talet. Den nuvarande samlingen av Kungsholmsglas är resultatet av Oskar II:s samlargärning under 1800-talets slut. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Till toppen