Smycken

Kamédiademet. Foto: Lisa Raihle Rhebäck/Kung.Hovstaterna

Smyckena i de kungliga samlingarna används regelbundet vid olika ceremonier och festligheter. Men de bär också på en lång historia och har mycket att berätta om kungliga släktband och traditioner.

Smycken

Få saker ger samma känsla av fest som praktfulla smycken. Deras gnistrande stenar och ädla metaller skänker en alldeles särskild glans. Smyckena i de kungliga samlingarna har ärvts genom många generationer. De blir därmed en nära och konkret länk till svunna tider, historiska händelser och kungliga släktförbindelser.

Smyckenas utformning har präglats av det rådande modet. I 1800-talets Frankrike formades till exempel de garnityr med stora diadem, halsband, örhängen, armband och broscher som än idag bärs av kungligheter runt om i Europa.

De leuchtenbergska safirerna.

De leuchtenbergska safirerna. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungl. Hovstaterna

De leuchtenbergska safirerna

Många smycken i de svenska kungliga samlingarna kom till Sverige genom Oskar I:s gemål, drottning Josefina. Hennes farmor, kejsarinnan Joséphine, var gemål till Napoleon och befann sig därmed mitt i de franska modeströmningarna. Hon var synnerligen modemedveten och ägde ett antal praktfulla smyckegarnityr. Ett av dem kallas numera de leuchtenbergska safirerna, eftersom hennes son Eugène förlorade sina franska titlar vid Napoleons fall och därefter var hertig av Leuchtenberg i Bayern.

För att utöka användbarheten är många av 1800-talets praktsmycken möjliga att förändra. Det leuchtenbergska diademet är exempelvis ledat och kan därför bäras i öppen form, som en tiara eller hopskjutet till något som liknar en öppen krona. Tidigare kunde dessutom safirerna bytas mot droppformade pärlor vilket givit diademet ett helt annat uttryck. Andra smycken kan förenklas genom att haka av delar, vilka istället kan bäras som broscher eller örhängen.

Kamédiademet.

Kamédiademet. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungl. Hovstaterna

Kamégarnityret

Kamégarnityret har också tillhört drottning Josefina. Hon bär det på Fredrik Westins stora grupporträtt av de tre första generationerna Bernadotter i Sverige (Gripsholms slott) Napoleon lät tillverka det hos sin hovjuvelerare Nitot i Paris och gav till kejsarinnan Joséphine 1809. Under senare år har diademet fått särskild betydelse genom att såväl två av H.M. Konungens systrar, som H.M. Drottningen och H.K.H. Kronprinsessan, använt det vid sina bröllop.

Halsbandet av briljanter och rosa ädeltopaser tillverkades i S:t Petersburg omkring år 1800.

Halsbandet av briljanter och rosa ädeltopaser tillverkades i S:t Petersburg omkring år 1800. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungl.Hovstaterna

De rosa ädeltopaserna

De rosa ädeltopaserna tillverkades år 1811 i Ryssland av stenar från en brasiliansk fyndighet och skänktes till storfurstinnan Maria Pavlovna då hon födde sin andra dotter, Augusta. Genom arv från mor till dotter i flera led, tillföll smyckena till slutligen Gustaf V:s gemål, drottning Victoria.

De kungliga smyckena binder samman den europeiska historien genom släktband och traditioner. De är nära anknutna till samtida kungliga ceremonier, men tar oss också närmare de personer som ägt och burit dem.

Både H.M. Drottningen och H.K.H. Kronprinsessan har använt kamédiademet vid sina bröllop. Kronprinsessan och Prins Daniel tar emot hyllningar vid Lejonbacken, efter vigselceremonin i Storkyrkan, 19 juni 2010. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Till toppen