Böcker, hyllningsadresser, kartor och planscher

Exempel på hyllningsadress. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

I Kungl. Slottets nordöstra flygel, i vad som en gång var Kungliga bibliotekets lokaler, ligger Bernadottebiblioteket, ett biblioteksmuseum och forskningsbibliotek. Dess omfattande samlingar av böcker, fotografier och andra material är en rik källa till kunskap om ätten Bernadotte.

Böcker, hyllnings­adresser, kartor och planscher

Bernadottebiblioteket hyser idag omfattande samlingar av böcker, fotografier, kartor, planscher, musikalier och hyllningsadresser. Den gemensamma nämnaren är att materialet har tillhört medlemmar av familjen Bernadotte. Biblioteket ligger organisatoriskt under Kungl. Husgerådskammaren och är idag ett biblioteks­museum men också ett forskningsbibliotek med inriktning på personhistoriska frågor rörande ätten Bernadotte.

  • Efter Oskar II:s död 1907 beslutade arvingarna att hans stora bibliotek, vilket också omfattade samlingar från de äldre medlemmarna av ätten, inte skulle delas upp utan hållas samman som en enhet och ställas till monarkens förfogande som en del av Oskar II:s stiftelse.
Bokhyllor med böcker i Bernadottebiblioteket.

Bokhyllor med böcker i Bernadottebiblioteket. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

I början av 1950-talet fick biblioteket sitt nuvarande namn. I samband med namnbytet genomfördes också en omorganisation av böckernas uppställning. Sedan dess är böckerna originellt nog placerade efter ägare och inte i första hand efter ämne. Kungarnas böcker är placerade på marknivå och drottningarnas böcker är placerade på balkongen.

  • Boksamlingarna

Kärnan i Bernadottebiblioteket är de ursprungligen privata boksamlingar som innehafts av kungar och drottningar av familjen Bernadotte. Idag omfattar biblioteket ungefär 100 000 volymer, från Karl XIV Johan och drottning Desideria till och med Gustaf VI Adolf och drottning Louise.

Böckerna är huvudsakligen placerade i Kungl. Slottets nordöstra flygel – som kallats ”biblioteksflygeln” ända sedan Kungliga biblioteket var placerat här under perioden 1768–1877. Lokalerna har tidigare inhyst institutioner som ”Kongl. Museum” (idag Nationalmuseum), Svenska akademien, Vitterhets­akademien och, under perioden 1880–1906, Livrustkammaren.

Stockholm, Kungliga slottet, Bernadottebibliotekets stora salong. Livrustkammarens utställning omkring 1901.

Stockholm, Kungliga slottet, Bernadottebibliotekets stora salong. Livrustkammarens utställning omkring 1901. Foto ur Bernadottebibliotekets bildarkiv

Den museala delen av biblioteket är inte vetenskapligt uppbyggd utan dess bestånd utgörs av vad de olika kungligheterna har köpt in, eller erhållit som gåva. Det gör att det är möjligt att få en bild av personernas intressen, deras intellektuella utveckling samt litterära smak – ”visa mig ditt bibliotek och jag ska säga vem du är”. Alltså kan vi idag i biblioteket exempelvis iaktta drottning Desiderias intresse för samtida fransk skönlitteratur, i form av blivande klassiker som Stendahl, Balzac och Dumas, eller Oskar I:s politiskt liberala sinnelag, med böcker i då aktuella ämnen som nykterhet och kriminalvård.

Två av de mest centrala boksamlingarna i Bernadottebiblioteket är de som tillhört Oskar II och Gustaf VI Adolf. Oskar II hade den största boksamlingen; ungefär 25 % av hela bokbeståndet har tillhört honom. Han hade också mycket breda intressen, och ämnen som är representerade hos honom är bland annat svensk historia, skönlitteratur inom alla genrer, militärväsen, reseskildringar, filosofi och religionsvetenskap. Oskar II hade också för vana att anteckna i böckerna. Det kan röra sig om allt från ett enkelt ”L”, för ”Läst”, på titelsidan, till långa, sammanhängande anteckningar som fyller ut marginalerna i böckerna.

För Oskar II var det dock inget egenvärde att böckerna var vackra och påkostade. Många av hans böcker köptes i häftad form och bands in i enkla halvskinnband. Hans sonson Gustaf VI Adolf var förvisso mycket beläst men också intresserad av böcker som vackra föremål. Han köpte gärna ”rara böcker” på auktioner och antikvariat och byggde medvetet upp en värdefull samling med bokliga rariteter. Kungens breda kulturhistoriska intressen gjorde att han erhöll många exklusiva bokgåvor, främst inom ämnet arkeologi, men också inom egyptologi, arkitektur, konst och konsthantverk.

I och med dynastins internationella familjeband berikades boksamlingarna med påtagliga europeiska inslag. Exempelvis kom via drottning Josefina många katolska verk och tysk skönlitteratur; drottning Victorias boksamling innehåller viktig internationell geografi och tyska samtida verk medan kronprinsessan Margareta och drottning Louise tog med sig influenser från den engelska bokskatten.

Bernadottebiblioteket.

Bernadottebiblioteket. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

  • Hyllningsadresser

Bernadottebiblioteket förvaltar 1 100 så kallade hyllningsadresser. En adress kan beskrivas som ett påkostat diplom eller gratulationskort; ofta överlämnades adresserna på bemärkelsedagar, som välkomstgåva vid officiella besök eller som inbjudan till medlemskap i föreningar och organisationer. Adressernas syfte var alltså att etablera eller upprätthålla en relation mellan givaren och mottagaren.

Avsändaren var inte en enskild person, utan det rörde sig alltid om en grupp människor eller en institution: de kungliga akademierna, regementen, föreningar o. dyl. Bruket att överlämna adresser var vanligast under den ungefärliga perioden 1850–1950; Oskar II och Gustaf V fick motta majoriteten av hyllningsadresser.

Adressernas utformning innebar ofta att flera typer av konsthantverk ingick i samma objekt: en konstnär gjorde illustrationen, en kalligraf gjorde texten och en bokbindare gjorde pärmarna.

Hyllningsadress till Oskar II med anledning av hans 25-åriga regeringsjubileum den 18 september 1897. Konstnär Julius Kronberg. Textad av Bror Almquist.

Hyllningsadress till Oskar II med anledning av hans 25-åriga regeringsjubileum den 18 september 1897. Konstnär Julius Kronberg. Textad av Bror Almquist. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Anteckning på frampärmen av Oskar II.

Anteckning på frampärmen av Oskar II. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

  • Planscher

Planschsamlingen utgörs huvudsakligen av grafisk konst av olika slag, men också av teckningar och akvareller. En stor del av det grafiska materialet består av porträtt av svenska och utländska kungligheter och är därmed en föregångare till bibliotekets fotosamling.

En mycket vanlig genre i planschsamlingen är landskapsvyer, där områden och städer i Tyskland, Schweiz och Italien är rikt representerade. Dessa köptes ofta in av kungligheterna själva när de var på resa. Bland de mer kända akvarellerna finns ett album från 1850-talet som föreställer den norska huvudstaden Kristiania med omnejd, bl.a. det nygotiska lustslottet Oscarshall.

  • Kartor

En stor det av Bernadottebibliotekets kartsamling härrör från Karl XIV Johan. Hans kartor kan delas upp i de militära kartorna från hans franska tid samt i civila kartor över Sverige och Norge från och med 1810. Karl XIV Johans fältkartor är placerade i askar med texten ”Le Marechal d’Empire Bernadotte”.

Bland Karl XIV Johans kartor återfinns också de uppmärksammade Cassinikartorna – de första heltäckande kartorna över Frankrike, framtagna i mitten av 1700-talet. Ett av de viktigaste verken i Bernadottebiblioteket är en volym av Atlas Maior – 1600-talets mest ambitiösa och påkostade bokutgivning.

I kartsamlingen kan man också finna kartor som visar historiska skeenden – ofta fälttåg – samt sjökort, väg-, kanal-, och järnvägskartor.

Cassini.

Cassini. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

  • Handskrifter

Bernadottebibliotekets samling av handskrifter innehåller främst gåvor till kungafamiljen, främst under 1800-talet. Exempel ur samlingen är autografer av äldre kungligheter, drottning Victorias gästbok, samt dokument med sjömilitär inriktning, samlade av den marint intresserade Oskar II.

En särställning i samlingen intar den unika Habsburgska bröllopsboken vilken återger vapensköldarna för de furstehus som var representerade vid bröllopet mellan ärkehertig Karl av Österrike och Maria av Bayern år 1571.

En del material som tidigare ingick i bibliotekets handskriftssamling har efter 1893 i omgångar överlämnats till Bernadotteska arkivet.

Den Habsburgska bröllopsboken.

Den Habsburgska bröllopsboken. Foto: Mattias Hellström/SPA

Till toppen