H.M. Konungens tal vid länsbesöket i Uppsala län

Det är en glädje att vara tillbaka i Uppsala! Det har blivit många besök genom åren. Här i studenternas och lärdomens stad. Äntligen är det vår och om bara några dagar är det sista april. Då sjuder hela Uppsala av liv – det är picknick, vårsånger och mösspåtagning.

Jag har själv har bott här som student, bara några stenkast bort på Luthagsesplanaden. Och det är inte bara jag i familjen som har bott och studerat i Uppsala. På Bäverns gränd ligger det så kallade Prinshuset. Under andra hälften av 1800-talet bodde inte mindre än åtta prinsar där under sin studietid!

Det är något speciellt med studentstäder. Hit kommer unga människor, får en utbildning, blir vuxna och flyttar sedan vidare. Tar med sig kunskap och minnen. En del blir kvar i den akademiska världen, kanske som lektorer och professorer. Andra stannar tack vare något av de dynamiska företag som blomstrar i miljön runt ett universitet. Ett stort antal utländska studenter och forskare bidrar till en känsla av puls och öppenhet. Studentstaden är ett skyltfönster mot världen.

När det gäller naturvetenskaplig utbildning och forskning i framkant tänker jag förstås på Ångströmlaboratoriet. Här stimulerar man tvärvetenskap och nya möten, attraherar internationellt ledande forskare och skapar samarbeten med näringsliv och samhälle.

I dag är Drottningen och jag här för att uppmärksamma att det är 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung den 6 juni 1523. Det markerar början på den sammanhållna och självständiga nationalstaten Sverige.

Vad kan väl då passa bättre än ett besök i Uppsala, som har flera kopplingar till Gustav Vasa? Han började bygga Uppsala slott, han höll vid flera tillfällen sammankomster med borgarna i Gamla Uppsala, och sist men inte minst begravdes han i Uppsala domkyrka.

Drottningen och jag har besökt Domkyrkan vid många tillfällen, till exempel vid biskopsvigningar och kyrkomötets öppnande. Vi värdesätter den fina och nära relation vi har med Uppsala domkyrka.

I dag besöker vi Uppsala även av en annan anledning – att det hunnit gå 50 år sedan jag tillträdde som Sveriges kung. Drottningen och jag reser därför runt och besöker Sveriges alla residensstäder. Vi tycker det är fantastiskt att komma ut i landet, att få träffa er och höra om alla de utmaningar och möjligheter som finns i länet.

Vid den här tiden på året när naturen vaknar och vi dessutom befinner oss i Uppsala, då går mina tankar till Carl von Linné. På hans enastående kartläggning av svensk natur. Denna pionjär, som genom sin nyfikenhet och noggrannhet är ett tidlöst föredöme. Vi var här 2007 för att fira hans 300-årsdag, en fantastisk dag.

Det är glädjande att Linnés arbete fortgår. Det tydligaste exemplet för oss lekmän är nog den så kallade artdatabanken som drivs av SLU. Det fina med den är att vi alla kan hjälpa till! Vem som helst kan ge sig ut och räkna – till exempel grodor – och därmed bidra till kartläggningen av hotade arter. Det kallas medborgarforskning. Det är en fin klang på det ordet.

Vi står här på S:t Eriks torg, troligen en medeltida handelsplats från början och nu inramat av byggnader från svunna tider. Och det är ju så det är, vi lever våra moderna liv men omgivna av historien. Man måste känna och respektera sin historia för att förstå sin samtid, men även för att kunna blicka framåt.

Jag vill säga ett stort och varmt tack till alla er som samlats i dag för att fira tillsammans med oss. Det gläder Drottningen och mig mycket att se er alla här!

Tack!