Nordstjärneorden. Foto: Jonas Borg/Kungl. Hovstaterna

En orden är ursprungligen beteckning på en sammanslutning av personer som valt att underkasta sig vissa regler och förpliktelser, som munk- och nunneordnar.

Riddarordnarna uppstod som en följd av korstågens religiösa väckelse vid början av 1100-talet. De kombinerade munk­ordnarna med det världsliga riddarväsendet och syftade bland annat till att säkra de medeltida pilgrimslederna.

Furstarna fann det fördelaktigt att använda ordens­dekorationer som belöning för olika förtjänster. Detta bildar grunden till bruket av det som idag kallas stats- och förtjänst­ordnar. Att tilldela ett emaljerat kors i band att bäras offentligt kom att bli en billigare lösning att belöna framstående insatser än jordegendomar och pensioner, och gav lika mycket status.

Carl XVI Gustaf. Porträttet som hänger i Vasaordens sal på Kungliga slottet är målat 2013 av konstnär Olle Hamngren.

Carl XVI Gustaf. Porträttet som hänger i Vasaordens sal på Kungliga slottet är målat 2013 av konstnär Olle Hamngren. Motivet beskuret. Foto: Olle Hamngren

Kungen är stormästare

1748 instiftade kung Fredrik I Serafimer-, Svärds- och Nordstjärne­ordnarna. Initiativtagare var kanslipresident Carl Gustaf Tessin, som insåg betydelsen av ordensförläningar. Kung Gustav III instiftade Vasaorden 1772 för att skapa ett heltäckande ordensväsende. Konungen är ”De svenska ordnarnas herre och mästare” eller som det numera heter ”Stormästare”.

Serafimerorden och Nordstjärneorden kan numera bara tilldelas utländska medborgare eller statslösa, som gjort personliga insatser för Sverige eller för svenska intressen. Ordnar till utlänningar delas ut av Kungen på förslag av regeringen.

Kungen kan tilldela Serafimerorden och Nordstjärneorden till medlemmar av det svenska Kungahuset. Svärdsorden och Vasaorden är numera vilande.

1811 instiftade Karl XIII kungl. Carl XIII:s orden som är en officiell orden och utdelas av Kungen. Carl XIII:s orden har rum för 36 ordinarie (varav 33 riddare) och tio utländska mottagare. Därutöver finns Johanniterorden i Sverige, som sedan 1920 är självständig svensk halvofficiell riddarorden. Kung Gustav V var ordens stormästare 1946–1950. Idag är Kungen Hög Beskyddare för Johanniterorden i Sverige.

Serafimerorden

Serafimerorden.

Serafimerorden. Foto: Jonas Borg/Kungl. Hovstaterna.

Serafimerorden

Serafimerorden är Sveriges förnämsta orden och har en klass, riddare eller ledamot (damer). Den utdelas numera endast till medlemmar av det svenska Kungahuset och till utländska statschefer eller därmed jämställda personer i samband med statsbesök.

Kungafamiljen, december 2018

Kungafamiljen, december 2018. Foto: Stella Pictures

Ordens insignier är ordenstecknet buret i kedja eller i ljusblått band samt kraschan, som bärs på bröstets vänstra sida.

Ordenstecknet är ett vitemaljerat gyllene kors med mörkblå medaljong försedd med monogrammet ”IHS” (Jesus Hominum Salvator – Jesus Människornas Frälsare) och mellan korsarmarna gyllene serafhuvuden.

Ordenskedjan består av elva serafhuvuden (bevingade änglahuvuden) i guld, vilka alternerar med elva blå guldinfattade patriarkalkors sammanbundna med guldlänkar. Kedjan kan tilldelas serafimerriddare som en särskild hedersbevisning och ingår inte med automatik vid förläning. Den kan till exempel tilldelas till en statschef under ett andra statsbesök, om statschefen redan fått Serafimerorden i band.

Kraschanen är ett åttauddigt kors av silver i vars mitt finns en mörkblå medaljong försedd med monogrammet ”IHS” och mellan korsarmarna gyllene serafhuvuden (ändring år 2005 från silverne till gyllene).

Till orden hör även Serafimermedaljen.

H.M. Konungens vapensköld, utförd av vapenmålare David Friefeldt.

H.M. Konungens vapensköld, utförd av vapenmålare David Friefeldt. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna.

H.M. Drottningens vapensköld, utförd av Bengt-Olof Kälde.

H.M. Drottningens vapensköld, utförd av Bengt-Olof Kälde. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna.

H.K.H. Kronprinsessans vapensköld, utförd av Bengt-Olof Kälde.

H.K.H. Kronprinsessans vapensköld, utförd av Bengt-Olof Kälde. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna.

När en riddare eller [kvinnlig] ledamot tilldelas orden så ska förslag till ett heraldiskt vapen inlämnas till ordenskapitlet för uppmålning av en vapensköld. I Sverige kan dessa sköldar målas upp under innehavarens levnadstid, men hängs upp i Riddarholmskyrkan först efter ens frånfälle. Här skiljer sig bruket från vad som gäller i England och Danmark där vapenskölden genast hängs upp.

I Serafimerordens sal visas ett urval av nu levande riddare och ledamöters sköldar för att berätta om en fortlevande tradition. Då en serafimerriddare eller -ledamot begravs äger en särskild ceremoni rum.

Läs mer om serafimerringning

Nordstjärneorden

Nordstjärneorden.

Nordstjärneorden. Foto: Jonas Borg/Kungl. Hovstaterna.

Nordstjärneorden

Nordstjärneorden var till och med 1974 avsedd som belöning för svenska och utländska ”medborgerliga förtjänster, för ämbets- eller tjänstemannagärning, för vetenskaper, vittra, lärda och nyttiga arbeten samt för nya och gagneliga inrättningar”, med Svärdsorden och Vasaorden tilldelade för andra typer av förtjänster.

Orden tilldelas numera endast till medlemmar av det svenska Kungahuset samt till utländska medborgare eller statslösa, som gjort personliga insatser för Sverige eller för svenska intressen.

Ordens insignier är ordenstecknet buret i kedja eller i svart band (det swarta är thet okunskapens mörker stiernans stråålar will genomlysa). Från 1975 är ordensbandet för utlänningar och statslösa ett blått band med gula kanter). För de högre klasserna bärs också kraschan på bröstets vänstra sida.

Ordenstecknet är ett vitemaljerat gyllene kors med mörkblå medaljong försedd ordens devis ”Nescit occasum” (Den vet inte av någon nedgång). Mellan korsarmarna finns öppna kronor.

Ordenskedjan består av omväxlande krönta mörkblå monogram och vita nordstjärnor. Kedjan kan tilldelas som en särskild hedersbevisning.

Kraschanen är ett åttauddigt kors av silver i vars mitt finns en nordstjärna i silver.

Klasserna är: kommendör med stora korset, kommendör av första klassen, kommendör, riddare (ledamot) av första klassen och riddare (ledamot).

Till orden hör Nordstjärnemedaljen.

Svärdsorden

Svärdsorden.

Svärdsorden. Foto: Markku Koivumäki/Studio Kamera-Boden

Svärdsorden

Svärdsorden utdelades ursprungligen som belöning åt svenska officerare för tapperhet i fält och till sjöss, senare även som belöning för långvarig betydelsefull verksamhet inom Försvarsmakten. Orden är för närvarande vilande.

Ordens insignier är ordenstecknet buret i kedja eller i gult band med blå kanter. För de högre klasserna bärs också kraschan på bröstets vänstra sida.

Ordenstecknet är ett vitemaljerat gyllene kors med mörkblå medaljong försedd ordens tre kronor och ett upprest svärd. Mellan korsarmarna finns öppna kronor.

Ordenskedjan består av omväxlande antika hjälmar och svärd med gehäng.

Kraschanen är ett åttauddigt kors av silver i vars mitt finns en mörkblå medaljong försedd med tre kronor och ett upprest svärd.

Orden hade ursprungligen två klasser, senare utvidgad till sex: kommendör med stora korset, kommendör av första klassen, kommendör, riddare av första klassen och riddare. Till orden hör Svärdstecknet i silver, som tilldelades underofficerare.

Förutom de sex klasserna finns Svärdsmedaljen i silver för underbefäl (motsvarande).

Som en särskild grad, vilken kan utdelas endast då Sverige befinner sig i krig, instiftade Gustav III värdigheten riddare med stora korset, senare uppdelad i två klasser. År 1952 instiftades ytterligare tre värdigheter vilka utdelas endast då Sverige befinner sig i krig – Svärdsordens Krigskors i guld, silver och brons. Krigskorset har ännu inte utdelats.

Vasaorden

Vasaorden.

Vasaorden. Foto: Markku Koivumäki/Studio Kamera-Boden

Vasaorden

Vasaorden instiftades år 1772 av Gustav III som belöning för förtjänster inom en rad områden, där de så kallade tjänsteordnarna Svärds- och Nordstjärneordnarna inte kunde komma i fråga. Främst skulle orden tilldelas personer som gjort goda insatser för jord- och bergsbruk, konst, hantverk, teknisk utveckling, handel, undervisning och de fria konsterna. Orden är för närvarande vilande.

Ordens insignier är ett kors buret i kedja eller i grönt band, samt kraschan, som bärs på bröstets vänstra sida.

Ordenstecknet är ett vitemaljerat gyllene kors med gyllene vase omgiven av en röd bård som bär texten ”GUSTAF.D.III.INSTIKTARE.MDCCLXXII” i guld. Mellan korsarmarna finns öppna kronor.

Ordenskedjan består av består av omväxlande vasakärvar, nässelblad och krönta sköldar med lilla riksvapnet på. Varje sköld är lagd på två korslagda merkuriusstavar och två korslagda ymnighetshorn. Nässelbladen anspelar på att stiftarens far, konung Adolf Fredrik, härstammar från Holstein.

Kraschanen är ett åttauddigt kors av silver i vars mitt finns en vase i silver.

Klasserna är: kommendör med stora korset, kommendör av första klassen, kommendör, riddare av första klassen och riddare (ledamot). Till orden hör Vasatecknet (för utlänningar) i silver.

Vasamedaljen för allmänt medborgerliga förtjänster. Medaljen utdelades i åttonde och femte storleken i guld eller silver.

Återlämning av ordnar

Alla ordnar ska återsändas till Kungl. Maj:ts Orden vid mottagarens död. Ordenstecknet, mottagarens namn och födelsedatum ska sändas via post (i spårbar försändelse) till Kungl. Maj:ts Orden.

Uppgift om vem kvittensen på återlämnande ska sändas till ska också bifogas. Om så önskas, kan Kungl. Maj:ts Orden kostnadsfritt med kvittensen även sända en bild på det återlämnade ordenstecknet.

Bärande av utmärkelser

Anvisningar för bärande av utmärkelser

Kungl. Maj:ts Orden har tagit fram en kort handledning för bärande av utmärkelsetecken.

Sök ordensförläning

Sedan år 2016 finns ordensmatriklarna, registren över svenska och utländska mottagare av svenska riddarordnar för åren 1748–1974 tillgängliga på Riksarkivets webbplats för sökning.

Till toppen