Statschefens uppgifter

Kungen har som statschef framför allt statsceremoniella och representativa uppgifter och kan dessutom sätta en egen prägel på sin ämbetsutövning inom de ramar som regeringsformen anger.

Kungens uppgifter är bland annat att:

• öppna riksmötet på begäran av riksdagens talman. Detta sker normalt varje år i september och markerar inledningen på riksdagens arbetsår. Ceremonin hålls i riksdagens plenisal då Kungen även håller ett tal till riksdagens ledamöter.
• vara ordförande vid konseljer vilka sker på Kungliga Slottet. Skifteskonselj hålls i samband med att en ny regering tillträder. Informationskonseljer hålls regelbundet för att ge statsråden möjlighet att orientera statschefen och tronföljaren om regeringens politik. Vid födslar inom Det Kungliga Huset sammankallar Kungen också regeringen till konselj för att tillkännage barnets namn och titel.
• vara ordförande i Utrikesnämnden, ett organ för utrikespolitiska överläggningar mellan regering och riksdag. Nämnden sammanträder på Kungliga Slottet.
• genomföra statsbesök. Kungen representerar Sverige vid inkommande och utgående statsbesök. Statsbesöken bygger personliga relationer mellan länder och syftar till ett ökat utbyte inom olika områden. De planeras i samråd med regeringen, särskilt Utrikesdepartementet, och markerar att goda relationer råder mellan länderna.
• Kungen tar flera gånger om året emot nyanlända utländska ambassadörer vid högtidliga audienser. I en traditionsrik ceremoni färdas ambassadören i en paradvagn till Kungliga Slottet för att där tas emot av statschefen vid en högtidlig audiens. Enligt internationell praxis är det först när den tillträdande ambassadören överlämnat sitt kreditivbrev till värdlandets statschef som denne formellt kan verka i landet.