Uniformer och dräkter

Kungl. Hovstaterna tillhandahåller de uniformer som soldater, specialistofficerare och officerare från Försvarsmakten använder när de paraderar som drabantvakt vid statsbesök. Här är drabanterna klädda i Karl XI:s drabantuniform. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Inom hovet förekommer både uniformer och tjänstedräkter. Plaggen förtydligar bärarens roll och tjänst samt bidrar till att förhöja upplevelsen av olika ceremonier och händelser.

Uniformer och dräkter

Vissa uniformer vid hovet används dagligen medan andra är i bruk enbart vid högtidligheter som statsbesök och högtidliga audienser.

Hovuniformer används av den som personligen är utnämnd till ett ämbete, exempelvis riksmarskalken. Livréer betecknar olika typer av uniformer som används inom hushållet och hovstallet. Där är de knutna till en tjänsteuppgift och inte till personen. Både hovuniformer och livréer används vid ceremoniella tillfällen.

Stor hovuniform introducerades 1823 och bärs av riksmarskalken, hovmarskalk, överintendent samt tjänstgörande herrar inom ceremonistaten. Från början bars uniformen med knäbyxor istället för som nu med guldgalonerade långbyxor.

Kabinettskammarherrenyckel. Närbild av ryggparti med guldbroderier på hovuniform.

Kabinettskammarherrenyckel. Närbild av ryggparti med guldbroderier på hovuniform. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Vid statsmiddagar bär herrar frack och damer aftontoilette. Som alternativ förekommer folkdräkt. Herrar med rätt att bära stor hovuniform bär vid en del tillfällen chifferfrack; en mörkblå frack med violett sammetskrage och knappar med Konungens namnchiffer.

I takt med tiden har uniformer förändrats och tillkommit. Hovdräkten som introducerades av Gustav III fanns till en början både i en manlig och i en kvinnlig variant. Under 1800-talet kom enbart damerna att bära hovdräkt. Sista gången denna äldre svartvita variant förekom, var i samband med riksdagens högtidliga öppnande 1974.

Riksdagens öppnande 1 januari 1958, Rikssalen på Kungliga slottet. På Drottningläktaren syntes från höger drottning Louise, prinsessorna Sibylla, Margaretha, Birgitta, Desirée, Christina och kronprins Carl Gustaf.

Riksdagens öppnande 1 januari 1958, Rikssalen på Kungliga slottet. På Drottningläktaren syntes från höger drottning Louise, prinsessorna Sibylla, Margaretha, Birgitta, Desirée, Christina och kronprins Carl Gustaf. Foto: Historisk bildbyrå

Överhovmästarinna, statsfru, hovdamer och kvinnliga hovmarskalkar bär numera den nya variant av hovdräkten som infördes 1988. På 2010-talet infördes även en tjänstedräkt för kvinnliga ämbetschefer.

Livréerna skiftar påtagligt i utseende och har sitt ursprung i olika epoker. Lakejer som serverar vid representationsmiddagar har knäbyxor, väst och rock med ursprung i 1700-talets herrmode. Hovfurir och taffeltäckare har rockar som bygger på militäruniformernas snitt från 1800-talet.

Hovstaterna tillhandahåller även de uniformer som Högvakten använder när de gör tjänst som Karl XI:s eller Karl XII:s drabanter vid exempelvis statsbesök.

"Karl XII-drabanter" står vakt utanför Kungl. Slottets gästvåning under ett statsbesöks andra och tredje dag. Under första dagen är drabanterna klädda i Karl XI:s drabantuniform.

"Karl XII-drabanter" står vakt utanför Kungl. Slottets gästvåning under ett statsbesöks andra och tredje dag. Under första dagen är drabanterna klädda i Karl XI:s drabantuniform. Foto: Lisa Raihle Rehbäck/Kungl. Hovstaterna

Uniformerna vårdas väl och en del plagg är fortfarande i drift efter mer än hundra år. Nybeställningar görs dock kontinuerligt när persedlar blivit slitna eller rätt storlek saknas.

Lakejuniform, insidan av jacka. I fickan en etikett som visar tillverkare och vem som burit plagget.

Lakejuniform, insidan av jacka. I fickan en etikett som visar tillverkare och vem som burit plagget. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

Upptäck mer

Till toppen