Strömsholms slott

Strömsholms slott. Foto: Dick Norberg/Kungl.Hovstaterna

Strömsholms slott i Kolbäck, Hallstahammars kommun.

Strömsholm – hästarnas slott

När man besöker Strömsholms slott, går uppför trappan och in i Rikssalen, möts man av ett storslaget rum där väggarna fylls med tavlor av hästar i naturlig storlek. Man har trätt rakt in i stormakten Sverige.

Det vi ser är kung Karl XI:s (1655–1697) livhästar Stenbock, Sultan,”Favorit Suecus” (Svenska Favorit), Falck, ”Favorit Hispanicus” (Spanska Favorit), Precieux, Kortom med flera. Målaren bakom porträtten är hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl (1628–1698) och hästarna, liksom häst­porträtten, måste ha varit några av kungens käraste ägodelar.

Tavlorna ger ett ståtligt intryck och man förstår att dessa målningar också kan ses som en maktdemonstration eller en maktsymbol, för det fanns hög status i att äga många väldresserade hästar, som man naturligtvis också skulle kunna bemästra. Ridakademier grundades i anslutning till de europeiska hoven, men det var inte förrän på 1800-talet som Strömsholm gick från att vara stuteri till en ridskola, då för armén. Numera är Strömsholm ett hippologiskt centrum med gymnasie- och högskoleutbildningar, samt utbildningar för hobbyryttare.

Omgivet av strömmar

Strömsholms historia går dock tillbaka till 1528, då Gustav Vasa (1496–1560) ärvde vattenkvarnen i Mölntorp vid Kolbäcksån. På 1550-talet köpte han Mölntorps gård med avsikt att anlägga ett nytt stuteri, något som också inleddes. 1556 ändrade han sig dock och lät i stället en bit nedströms, vid byarna Hornby och Säby, anlägga ett slott på tre öar omgivna av strida strömmar. Tydligen ska namnet Strömsholm komma av detta läge. Informationen om det första huset på platsen är ringa, men en äldre byggnad kan ha legat på platsen. Gustav Vasas entusiasm för platsen berodde på att den låg bra till ur försvars­hän­seende, samtidigt som ängarna invid ån gav bra bete.

Rikssalen på Strömsholms slott. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna

1669 lät drottning Hedvig Eleonora sin favoritarkitekt Nicodemus Tessin d.ä (1615–1681) uppföra ett i det närmaste helt nytt slott, vilket är den byggnad vi ser idag. Det var sonen Karl XI som trivdes bäst på Strömsholm och studerar man källorna så är det vid hans tid som Strömsholm är mest använt av en kunglighet. Slottet ligger inom en dagsritt från Kungsörs kungsgård som var Karl XI:s andra favorittillhåll. Som den utmärkta ryttare han var förflyttade han sig mycket snabbt, och enligt hans dagböcker företog han ofta resan mellan dessa ställen. Till Strömsholm kom Karl XI för att jaga, inspektera truppmanövrer och övervaka avelsarbetet. Vid denna tid var det oerhört viktigt att kunna försörja armén med dugliga hästar. Efter Karl XI:s död besökte modern Hedvig Eleonora (1636–1715) Strömsholm allt mindre.

Bröllopsgåva av Gustav III

Sofia Magdalena (1746–1813) fick Strömsholm som bröllopsgåva av sin make kronprins Gustav (III) (1746–1792). Paret var mer sällan på slottet, men vistelser på Gustav III:s slott Ekolsund kunde också medföra besök på Strömsholm, där de närvarade vid militära manövrar. För att öka bekvämligheten initierades en renovering med tanke på att drottningen hade slottet i sitt livgeding och hon därför skulle kunna bo där som änka.

Inredningsmodet i slutet på 1760-talet befann sig i en transitionsstil mellan rokoko och gustaviansk. Inslag av exotism var också högsta mode, där Kina var landet som européer fann oerhört intressant, då det där producerades så många vackra föremål dekorerade med genremotiv. Kinesiskt måleri kopierades av konstnärer och målades upp, gärna som väggdekorationer. I kinesiska matsalen ser man väggfältsmålningar som visar upp ett utmärkt exempel på denna vurm för kineserier, utförda av konstnären Lars Bolander (1732–1795).

Strömsholms slott, kinesiska matsalen. Foto: Dick Norberg

1809 skrivs den kungliga dispositionsrätten in i Regeringsformen. Den innebär att staten äger de kungliga slotten, men de kan bara disponeras av statschefens såvida det inte finns starka och lämpliga skäl för annan instans att nyttja anläggningarna. Att Strömsholmsområdet 1868 valdes för att inrätta Arméns rid- och körskola berodde mycket på att det redan uppodlade landskapet gav bra skördar och bra bete till hästar. Befintliga stallbyggnader och ridhus var också i gott skick. När arméns tid på slottet var över på 1960-talet tog riksföreningen Ridfrämjandet över. Ridsporten har sedan dess vuxit enormt och många av dess evenemang anordnas på Strömsholm. Dessa hästtävlingar arrangeras oftast i slottets närhet, vilket ger publiken en fantastisk fond. Blickarna kan gå från hästekipagen till 1600-talsslottet i barockstil, omgivet av den forsande Kolbäcksån.

Besök Strömsholms slott

Strömsholms gula barockslott ligger utanför Västerås. Till sevärdheterna hör 1700-talsinredningar i gustaviansk stil och en betydande samling svenskt måleri.

Upptäck mer

Till toppen